Aktuellt sinnestillstånd: lyckorus
Mitt sinnestillstånd pendlar just nu likt en pendel med väldigt kort snöre alternativt likt en sinuskurva med väldigt hög frekvens, om man hellre vill se på det på det sättet. Jag känner mig just precis i denna sekund full av energi, liv, lust och glädje och det är ett under att jag inte studsar rätt upp i och genom taket.
Min första körlektion gick bra och mycket bättre än jag trodde att den skulle göra.
Nog för att jag pga nervositeten var genomblöt på ryggen samt hade iskalla händer när jag var klar, men.. detaljer! För det första: Både jag och körsskolläraren överlevde. För det andra: Jag förstörde ingenting. För det tredje: Jag slapp höra om min eventuella kolossalt katastrofala bilkörning. So far, so good! I övrigt gjorde jag dock faktiskt inte några större tabbar heller, jag fick endast ett sjukt onödigt motorstopp (nåväl, låt gå då..), använde kopplingen som fotstöd ibland (det var då själva fan att den där fula vanan fortfarande är kvar..), led lite av moppesjukan som vanligt (vilket för övrigt innebär att titta i sidospeglarna iställlet för i backspegeln) och lite andra smågrejer. Jag är helt klart nöjd med min prestation, mycket av tabbarna berodde såklart på att det var en helt ny bil jag behövde vänja mig vid. I övrigt var körskolläraren jättetrevlig, rolig, lugn och trygghetsingivande, precis som jag önskade. Perfekt! Dessutom, det som kanske är bäst av allt, fick jag en hel del ros faktiskt. Jag trodde att jag skulle få en utskällning för kass bilkörning samt suckar om att jag har tagit mig vatten över huvud och att det inte finns en chans i hela världen att jag fixar uppkörning om två månader, men tvärtom. "Det märks att du kört en del" och "det här kommer inte att bli några problem alls" var vad jag fick höra. Gissa om jag blev glad!
En annan del av min aktuella lycka kommer från något helt annat.
När jag kom tillbaka från trafikskolan gick jag ned till skolan en stund för att hämta lite böcker samt prata med min psykologilärare om provet vi skrev igår. Vi fick nämligen höra tidigare idag att hon redan rättat dem och i och med att vi inte har fler lektioner kvar samt att kursen nu slutar ville jag gärna få titta på provet samt ha lite betygssamtal. Satan vad mycket fina ord jag fick höra. Inte ens jag som har extremt höga krav på mig själv kan inte bli annat än glad när jag får höra att både provet och hela betyget är helt klockrent. Jag hade spikat varenda del av provet och vartenda moment i kursen. "Det här är MVG så det bara skriker om det!". Fyfan vad glad jag är!
Nu ska jag, innan det är dags för kemiplugg, sätta mig och planera lite.
Idag fick jag skjuts till trafikskolan men inför ett flertal körlektioner kommer jag att behöva genomlida en halvtimmes bussresa för att komma dit och sedan en lika lång en för att komma hem. Jag tänkte därför sätta mig och planera vilka bussar jag ska ta till varje lektion så att jag slipper stressa med det dagen innan och så att jag kan planera dagarna lite bättre utifrån tiderna jag behöver passa.
Let's rock it!
Min första körlektion gick bra och mycket bättre än jag trodde att den skulle göra.
Nog för att jag pga nervositeten var genomblöt på ryggen samt hade iskalla händer när jag var klar, men.. detaljer! För det första: Både jag och körsskolläraren överlevde. För det andra: Jag förstörde ingenting. För det tredje: Jag slapp höra om min eventuella kolossalt katastrofala bilkörning. So far, so good! I övrigt gjorde jag dock faktiskt inte några större tabbar heller, jag fick endast ett sjukt onödigt motorstopp (nåväl, låt gå då..), använde kopplingen som fotstöd ibland (det var då själva fan att den där fula vanan fortfarande är kvar..), led lite av moppesjukan som vanligt (vilket för övrigt innebär att titta i sidospeglarna iställlet för i backspegeln) och lite andra smågrejer. Jag är helt klart nöjd med min prestation, mycket av tabbarna berodde såklart på att det var en helt ny bil jag behövde vänja mig vid. I övrigt var körskolläraren jättetrevlig, rolig, lugn och trygghetsingivande, precis som jag önskade. Perfekt! Dessutom, det som kanske är bäst av allt, fick jag en hel del ros faktiskt. Jag trodde att jag skulle få en utskällning för kass bilkörning samt suckar om att jag har tagit mig vatten över huvud och att det inte finns en chans i hela världen att jag fixar uppkörning om två månader, men tvärtom. "Det märks att du kört en del" och "det här kommer inte att bli några problem alls" var vad jag fick höra. Gissa om jag blev glad!
En annan del av min aktuella lycka kommer från något helt annat.
När jag kom tillbaka från trafikskolan gick jag ned till skolan en stund för att hämta lite böcker samt prata med min psykologilärare om provet vi skrev igår. Vi fick nämligen höra tidigare idag att hon redan rättat dem och i och med att vi inte har fler lektioner kvar samt att kursen nu slutar ville jag gärna få titta på provet samt ha lite betygssamtal. Satan vad mycket fina ord jag fick höra. Inte ens jag som har extremt höga krav på mig själv kan inte bli annat än glad när jag får höra att både provet och hela betyget är helt klockrent. Jag hade spikat varenda del av provet och vartenda moment i kursen. "Det här är MVG så det bara skriker om det!". Fyfan vad glad jag är!
Nu ska jag, innan det är dags för kemiplugg, sätta mig och planera lite.
Idag fick jag skjuts till trafikskolan men inför ett flertal körlektioner kommer jag att behöva genomlida en halvtimmes bussresa för att komma dit och sedan en lika lång en för att komma hem. Jag tänkte därför sätta mig och planera vilka bussar jag ska ta till varje lektion så att jag slipper stressa med det dagen innan och så att jag kan planera dagarna lite bättre utifrån tiderna jag behöver passa.
Let's rock it!
Kommentarer
Trackback
